Jag säger så här:

Nordea har missat att informera om inresseni Pandora och dess introduktion på börsen.

Undrar om Nordeas inställning kommer vara att de är oskyldiga??

Regeringen pratar om ansvarstagande och en orolig/oförutsägbar tid framöver. Då inför de en sänkning av restaurang momsen? Att de inte har haft koll på den ekonomiska utvecklingen – det kan vi kanske stå ut med. Att de nu agerar under panik – det kan vi kanske också stå ut med. Men var kom sänkningen av restaurang momsen från? Vem gynnar den?

Att de fortsätter agera oseriöst och med oförstånd är inte acceptabelt. Vi behöver kompetenta politiker som tar ansvar.
Vi behöver aktörer på marknaden som säger ifrån. Nu behöver vi fatta rätt beslut i Sverige för att kunna hålla båten flytande.

Vi kan inte fortsätta agera kortsiktigt och utan plan. Inse att det kommer en ekonomisk recesions flodvåg som kommer sopa rent.

Att länderna med problem kommer att falla är inte så svårt att förutse. Att Sverige kommer att få det nästan lika svårt ekonomsk är inte heller svårt att förutse. Tyvärr agerar inte regeringen efter ett sådant scenario. Det räcker inte att vi bara tar de allra minsta stegen. Här krävs det att vi tar de nödvändiga jättekliven.

Nästan alla program som vi ska titta på bygger på att de deltagande ska slås ut intill siste ”man”. De flesta borde vi ha tröttnat på – de rullar på år från år i samm hjulspår. Kan ändå tycka att det hamnat rätt i ”The Apprentice”. Ett gäng odödliga, smarta, unga människor som är villiga att sälja allt – sin egen själ, mamma eller vad som kommer i deras väg. Deras uppgift är att vinna Sir Allan Sugars gillande. De agerar utan ekonomiskplan, utan att ta reda på vad marknaden vill ha, har svårt att uppnå lönsamhet, gör om samma misstag om och om igen. Det är här vi har den ekonomiska eliten – eller? Det är det dessa som får en att tro på återkommande recesssioner och finansiella kriser.

Hur kan de sitta kvar? Hur kan de få verka så oförstående och överraskade och ändå få sitta kvar? Hur stor inkompetens kan vi tillåta innan vi agerar? Från svensk tigerekonomi, europas svar på Kina, till en stagnation som gick så fort att det fick racerbilarnas 0-100 på några sekunder att se ut som om de stod stilla.

Rädslan för att agera. Rädslan för att det ska bli fel. Rädslan för att inte följa ”John” leder till att regering och riksbank agerar försent. Det har ett till att ingen i dag har kontroll eller ens en tro om hur det kommer att bli. Är tanken att skrämma till en nollvision avseende inhemsk konsumtion? Jag tror att det kan vara bra om det åtminstone verkar som om de, som har det jobbet, har någon kontroll. Borg, Ingves, Regeringen, Fastighetssektorn, Banksektorn – hur länge ska de få verka instabiliserande på ett sargat Sverige? Är det det här vi vill se – bra betalda och massmediala gossar som verkar veta vad de gör när ekonomin blomstrar. Men blir panikslagna och förvirrade när erkligheten hinner ifatt dem.

Det svenska folket, företagarna och en stor del av den ekonmiska eliten kunde förutse verkar ha kommit som en total överraskning för dessa gossar – att även Sverige skulle komma att påverkas av omvärlden.

Jag säger så här….

Inte lärde sig bankerna så värst mycket av krisen i slutet av åttiotalet.
Det är tur att det finns en stor del av bostadsmarknaden i skydd av stabila kommunala bolag – bostadsbubblan blir mindre kännbar när den kommer (och räkna med att det gör den).
Börja sänka räntan så sakta. Återta arenan men koncentrera er den här gången så att ni fokuserar på att göra rätt saker och att samtidigt göra dem på rätt sätt också.

Orkanen stannar inte upp bara för att vi gör det. Ta skydd för nu verkar det som om den verkar ändra riktning igen.

Nu går även ECB ut och tar i med hårdhandskarna. De står beredda att gå in med vad som krävs för att häva ett rejält stopp. Men de är redan försent ute. Det är inte upp till dem utan marknaden som kommer med avgörandet. I många fall är det lättare att sitta still i båten och följa med flodvågen än att simma motströms. Det behövs inte fler siffror. Nu återstår det att börja rensa ut bland de som ställt till det och/eler tillåtit att de har fått ställa till det.

Molnen hopar sig.

DI:s artiklar fortsätter vara ambivalenta: Å ena siadn Credit Suisse som tror att recession inte är långt borta och sedan en teknisk analys som försöker peka på att vi nu är nere i botten och att en vändning nog kommer ”snart”. En fredagsmys analys för att vi ska starta måndagen genom att som i poker ”Go full in” på måndag.

Det är precis så desperat som det alltid är innan de stora rasen brukar slå till. Vi verkar ibland lita till att småsparanas pengar ska räcka ännu en gång till att rädda världsekonomin.

Vi bör vara uppmärksamma på när det är dags för nästa ”påfyllning” av aktiefonderna via pensionssystemet. Då lär kurserna rusa uppåt för att sedan fall någon dag efter. Tänk om fler backade ur fonderna så att de fick chansen att tjäna lite på den här nedgången.

Torbjörn Törnqvists agerande i ”Uppdrag granskning” ger en bild av dold korruption. Svårigheterna han har med att försvara/kommentera förhållandena om och kring bolaget GUNVOR inger inte fötroende. Torbjörn uppvisar samma problem som Ingvar Kamprad med att försvara agerandet med:

* HUr de har kommit över tillgångarna & hur de hanterar dessa & var de väljer att placera dom.

De lämnar frågorna obesvarade om tex korruption, nazism och varför det inte går att öppet redovisa sina affärer.

Nu kommer ”Tigern” ifatt oss. Prognoserna framåt pekar på stark svensk tillbakagång och än en gång nämns recession som ett kommande alternativ.

Det kommer kosta skattebetalarna över hela världen enorma summor för att övertyga marknaden om att den borde vända uppåt.

Världsbankschefens, Robert Zoellik, uttalande om att han inte tror på en ”double dip” borde leda till att investerare över världen blir än mer nervösa. Vi har sett liknande artiklat/uttalanden/scenarior månader innan de stora börsrasen. Nordeas inställning att ta nuvarande läge på allvar och avvakta ingångar på aktiemarknaden pekar också åt det hållet. Småsparare med pengar i fonder och pensionssparande bör nog ta sig en funderare om att dra sig ur och lägga besparingarna i räntefonder om det inte redan är gjort ochligga kvar ett tag. Om Double Dipen kommer så är den nog här innan jul. Oddsen för att Grekland lämnar unionen är stora enligt de två stora spelbolagen. Skulle kunnna tänka mig, att fortsätter det så här ett litet tag till, så kommer Double dippen. Det är inte bara svenska investerare som ska övertygas om att vända den nedåtgående trenden. Det går lika bra att tjäna stora pengar på nedgångar också så det finns ingenting som egentligen talar för att det ska vända och gå uppåt igen. Regeringen bygger också in et nedgångsscenario när de förändrar givna löften.

Håll i pengarna för jag tror at vi befinner oss i stormens öga och när tornadon ändrar riktning då lär blåsa till lite grann.

Anders borg får godkänt när han upptäcker att Sverige inte går så bra eller kommer att göra detta. Vi andra har i och för sig läst detta i Dagens Industri eller andra medier under ett par veckor innan han kommer till skott. Innan han så här efterklokt konstaterar att vi också drabbats av konjunktursvängningarna i omvärlden. Det verkar lite enkelt att bedriva en politik som hela tiden bygger på att hänga med åt det håll vinden vänder och då slå om seglet långt efter att vinden vände. Jag tror att det behövs lite mer siande om framtiden så att vi skapar de bästa förutsättningarna för Sverige och dess indstri. Vi kan se hur Anders Borg väntat ut nedgången rejält innan beskeden kommer med neddragningar i skattelättnader od. När han för en kort tid sedan gastade om ”Tigerekonomi” upplevde många företagare en annan bild med minskad och ibland avstannad försäljning. De upplevde samma sak som många andra företagare över hela världen upplevde dvs en avstannande konjunktur och ekonomi.

Vi ser samma problem inom Riksbanken när DI skriver om att riksbankschen visserligen gjort en inflationsmiss men ändå får godkänt. Är det verkligen medelmåttighet vi eftersträvar när vi pratar om svensk ekonomi och hur vi handskas med den? Hade vi varit i ett bättre läge, om de två i Riksbankens styrelse som hela tiden förordat en mindre brant räntekurva fått gehör för sin linje.